Information

 

Föreningsinformation 2014

 

 

Lions Club Åhus elevhemsprojekt

Varje lionklubb är unik och bestämmer själv hur insamlade pengar ska användas. Gåvorna fördelas lokalt, nationellt och internationellt. Lions Club Åhus, en av landets största, har valt att använda en stor del av de pengar, som klubben drar in på den populära loppmarknaden, till projekt utomlands. Lions är en internationell hjälporganisation, och givetvis ställer Lions i Åhus upp då lionklubbar från hela världen hjälper offer vid naturkatastrofer och t ex stödjer syriska barn i flyktingläger, en aktuell hjälpinsats.
Men Lions Club Åhus har också egna hjälpprojekt utomlands, ett faktum som beskrivits i detta informationsblad vid flera tillfällen. Resultatet från det senaste projektet – och i kronor räknat det hittills största – har nu "kontrollerats" av ett antal lionmedlemmar på plats i Litauen. Pojkarnas våningsplan vid elevhemmet på skolan i Zidikai totalrenoverades med pengar från Lions Club Åhus förra året. Projektet, som inleddes på sommaren 2013 och avslutades inför julen samma år, beskrevs utförligt i RUTA nr 3/2013. Totalt, inklusive nya sängar för    25 000 kr, uppgick Lions gåva till 600 000 kr!
En majdag nu i år var det dags för 11 åhuslions att med egna ögon se om alla översända foton från den omfattande renoveringen överensstämde med verkligheten. Med på resan, som inleddes och avslutades med ett par dagars intressant och trevligt besök i Riga, var ett antal anhöriga samt Laima och Jan Andersson från "föreningen".

Låt mig emellertid konstatera, att utan Svensk-litauiska lokalföreningen i Kristianstad, hade det här projektet aldrig genomförts. Det var Laima som tipsade oss om skolan i Zidikai och som sedan hjälpt lionklubben att ro i land projektet. Tack, Laima, för ditt stora engagemang och ditt omfattande stöd till Lions i Åhus under hela processen – från idé till genomförande – samt som tolk och guide vid besöket i Zidikai.


Gruppen fick ett varmt mottagande av personal och elever samt från kommunledningen i Mazeikiai. Både många och långa tal hölls – Laima hade fullt upp med att översätta – och gåvor bytte ägare. Duktiga elever och lärare bjöd på ett uppskattat dans- och musikprogram. Vi blev bjudna på lunch i skolmatsalen, och före avresan överlämnade vi ett antal från "föreningen" och Lions loppis medförda resväskor med barn- och ungdomskläder, många helt nya från Kristianstads Textil

Elevhemmet då? Jo, så klart fick pojkarnas nyrenoverade våning många granskande blickar under rundvandringen. Vi besökare var alla överens – Lions pengar hade gjort stor skillnad. Den stora renoveringen var väl utförd, och de inneboende pojkarna disponerar nu "superfina" rum, toaletter och duschar mm. Flickornas våningsplan, vars hygienutrymmen fick en uppfräschning med bidrag från "föreningen" för ett antal sedan, upplevdes nu som ganska "nergången".


Lionmedlemmarna var överens om att något borde göras, och på ett klubbmöte efter besöket i Litauen, fattades beslut om att inhämta underlag för en eventuell renovering av även flickornas våning.  Skolledningen i Zidikai har därför blivit ombedd att kostnadsberäkna olika alternativ, och efter sommaren beslutar Lions Club Åhus om det blir någon fortsättning på elevhemsprojektet.
Leif Dahlquist
Hjälpansvarig i Lions Club Åhus

 

Hjälpsändningar , våren 2014.

Förening har skickat 5 stora hjälpsändningar till Litauen under detta halvår.
Tre av hjälpsändningarna skickades till föreningens medarbetspartner Fonden ”Frihetens grindar” i Siauliai. Två hjälpsändningar skickades till byföreningar, och delar av hjälpsändning skickades till sjukhuset i Klaipeda.
Vi är mycket tacksamma till Hjälpmedelscentralen i Kristianstad, Skånes tvätt för samarbetet med oss. Tack vare deras hjälp kunde vi skicka mycket viktiga hjälpmedel, sängkläder madrasser, blöjor och andra varor.
Fonden i Siauliai och byföreningarna delade ut hjälpen till socialförvaltningar, ålderdomshem, korttidsboende, mindre sjukhus och enskilda personer.
Det kommer många tackbrev från dem.
En kvinna Birute Joneliene från Prienai kommun som är liggande hemma fick via N. Uta byförening  hjälpmedel som hon  behöver. 
I sitt tackbrev skriver hon så här:

” Under många år är jag sjukskriven och har flera sjukdomar och kan inte gå.
Jag har sjukpension som är mycket liten. Jag har  frågat Handikapphjälp-centrum i Litauen  många gånger om möjlighet att  få en  säng till handikappade men fick svar att de kan hyra ut sängen för 80 Litas (220 SEK/månad) och en toalettstol för 19 Litas / månad (50 SEK /månad) från dem. Jag och mina anhöriga hade inte möjlighet att betala såna pengar. Nu tack vare goda människor  från Sverige, de som bor på andra sidan av Östersjön och som inte känner mig fick jag  mycket fin sjukhussäng, toalettstol, rullstol och en tvättbänk. Det är ett mirakel och jag vet inte hur kan jag tacka dem. Ni är i mitt hjärta och jag ber Gud välsigna er.”

Med de tre sista hjälpsändningar som gick i väg i april och juni skickades lådor med hygieniska artiklar, tröjor, leksaker till våra sommarkolonier som börjades i mitten av juni på 8 platser i Litauen.
Tack till våra aktiva medlemar och hjälpare i källaren och ett bra samarbete med EKO affären i Fjälkinge som hjälpte oss med bra rabatter för hygieniska varor så att vi kunde komplettera med fina artiklar till barnen. 
Vi tackar också mycket Schallan boys  killarna  och andra som hjälper oss att lasta  hjälpsändningar.
Vi tackar barnen från Kulltorpsskolan i Kristianstad som samlade varor och allt skickades den 4 juni till 2 skolor på landet i Litauen. 

Förening är också mycket tacksam till alla människor som kommer till oss och lämnar varor. 
I Litauen finns mycket stort behov av blöjor till vuxna och till barn. De kan bli i packade i paket eller lösa. Blöjor i Litauen är dyrare än här och många äldre och sjuka mäniskor har inte råd att köpa dem och kan inte få detta från sin sjukvård.

Oringen

Världens största orienteringstävling var i år förlagd till Kristianstad, och den centrala administrationen och servicen hade byggts upp precis utanför Svensklitauiska föreningens lokaler, liksom ett stort campingområde.

Vi besöktes av folk från många olika länder. Svenskar från hela landet träffade vi också. Vi hade fler kunder än vanligt, men vi sålde mest läsk och glass. Ottos glass var mycket omtyckt, och man satt gärna i sittgrupperna utanför lokalerna och pustade ut i värmen.

Veckan har gått fort trots övertidsarbete (alla arbetslag ställde lojalt upp på 2 timmars extra tid varje dag – jättebussigt!) och allt har känts positivt.
Vi vill gärna tro att alla nya kontakter kan leda till större kunskaper om Litauen, och vi ser gärna att fler arrangemang hålls i vår närhet.

Thomas och Eva B

 

Sommarkolonierna 2014

Sommarkolonierna som vår förening organiserar för fjortonde året påbörjades i juni och pågick under juni och juli månader på 8 platser i Litauen.  Juni månads väder var inte så bra men då hade barnen och ungdomarna mycket intressanta aktiviteter och utflykter och de var mycket lyckliga.

N.Uta byförening hade sommarkoloni  i 2 skift vid kusten i Palanga.  På första skiftet var 30 barn från N-Utaskolan och 3 barn från barnhemmet från den andra kommunen.  Barnen från barnhemmet var otroligt lyckliga och ville inte åka tillbaka. Andra barn visste inte om att de kom från ett barnhem och de kunde känna sig som de andra barnen.

Årets tema i sommarkolonierna ”Vänskap över gränserna inom EU”. Vårt mål var att lära barn om empati, om dialog, förståelse och kunskap om olika länder och om att lösa konflikter genom dialog och samförstånd.

Sommarkolonierna som pågick i skolor på landet hade mycket aktiviteter om hantverk, konst, musik och arbete i byn. 

Stort tack till Lions klubben i Åhus som åter har sponsrat ”Den lilla ljusstrålens” sommarkoloni för de 40  svårt handikappade barnen vid kusten i Sventoji.

Stort tack också till  alla som lämnat varor, till dom som tar hand om sortering  och  till vår second hand affär som fått ihop pengar till kostnaderna för transporter och läger.

Föreningens kommitte´för Sommarlägren.

 

Laima fick medalj.

Laima mottog den 30:e april en nationell hedersutmärkelse för sina insatser i Litauen.

Laima var nominerad av många av vår förenings samarbetspartners från skolor och organisationer.

Utdelningen var en högtidlig tilldragelse, där hedersplaketten överlämnades av talmannen i Litauens riksdag.

 

 

Årsmötet ägde rum i föreningens egna lokaler på Artillerivägen i Åsums Fure. Onsdagen den 12 mars 2014  kl 19.00


Styrelsens ordförande, Eva Bertheau, hälsade ett trettiotal medlemmar välkomna till kvällens möte som inleddes med en kort minnesstund för nyligen avlidne Leif Ottosson, mångårig medarbetare och tidigare styrelseledamot.
Under 2013 har mer än 550 socialt utsatta barn kunnat uppleva några veckor med sol och bad tack vare vår försäljning i secondhandbutiken och ekonomiskt bidrag från Lions i Åhus.
Insatserna för åldringar och andra hjälpbehövande har skett via transporter med välfyllda långtradare, ibland i samverkan med Erikshjälpen. Vidare förses en secondhandbutik i Siauliai-Kristianstads vänort i Litauen- med varor där intäkterna går till lokal hjälp åt behövande.
Vår gästmedlem från  Siauliai Zydrone som driver en hjälporganisation där hälsades särskilt välkommen. Hon tackade för vårt stöd och överlämnade en gåva till föreningen.
Vårt 20-årsjubileum firades 20-22 september med ett 15-tal inbjudna gäster från Litauen vilka är engagerade i vår hjälpverksamhet. Vid lördagens sammankomst deltog Litauens ambassadör som kommit ner från Stockholm. I sitt tacktal  till föreningen framhöll han vikten av vår hjälp på gräsrotsnivå eftersom statliga och kommunala insatser inte alltid räcker till.
Lions i Åhus har genomfört ett omfattande renoveringsprojekt på en internatskola i en liten ladsortby i Litauen. Leif Dahlqvist  från Lions  passade på tillfället att särskilt tacka Laima Andersson vars medverkan i detta projekt enligt honom varit helt avgörande.
Vid styrelsens konstituering valdes:
Eva Bertheau                ordförande        
Jan Andersson             vice ordförande
Börje Nordborg           sekreterare        
Lars-Erik Glimsö        kassör
Laima Andersson        ledamot
Preben Herner            ledamot
Kristina Rasmussen   ledamot
Agneta Stolpe              ledamot
Birgitta Södervall       ledamot
Thomas Lang              adj.ledamot och föreståndare för secondhandbutiken
Till föreningens revisorer valdes Margaretha Oscarsson och Ingvar Andersson(Torseke) och till valberedningen valdes Bengt Göran Carlqvist, Ingvar Andersson samt Jan Andersson som representant för styrelsen.
Mötet beslutade om oförändrad  medlemsavgift på 100:-.
Ordföranden avslutade årsmötet varefter det serverades smörgåstårta och kaffe.

 

Leif Ottosson har lämnat oss.

Leif, som varit aktiv under lång tid i Svensk-Litauiska föreningen har lämnat oss. Under många år ansvarade Leif för föreningens ekonomi och under den tiden genomförde han många resor för Svensk-Litauiska föreningens räkning och representerade oss i Litauen.


Leif lade ned ett stort arbete i vår förening och visade ett gott hjärta mot både barn och gamla i Litauen. Vi saknar Leif och hans engagemang, samtidigt som våra tankar går till hans fru Lena.

Tack Leif.

Hjälpsändningar

Under 2013 har vår förening skickat iväg tio stora hjälpsändningar till 12 olika mottagare i  Litauen. 
Största delen av hjälpsändningarna gick till Siauliai, fonden ”Frihetens grindar” och delades ut till spädbarnshem, ålderdomshem, hemlösa och andra hjälporganisationer. N. Uta  byförening delade ut hjälpen till många socialhjälpsbehövande i flera kommuner.

Hjälpsändningarna i november och december månader var kompletterade med Julklappar som delades ut till barn och äldre människor.

Föreningen är mycket tacksam till alla som skänkte julklappar, hjälpte till på ett eller annat sätt att  samla, packa och lasta alla  hjälpsändningar.

Sommarkolonierna 

Förra året har den Svensk – litauiska föreningen i Kristianstad organiserat 8 stora och en mindre sommarkoloni i Litauen. I 2 Bullerbyar och 6 Snickarboar hade vi  462 barn från landet och för första gången hade vi en liten Bullerby i Plikiu skolan  med 50 barn.  Totalt 512 barn. Total kostnad var 340 000 SEK.

Vi är mycket tacksamma till Lions Club i Åhus som sponsrar en Bullerby för handikappade barn från Siauliai ”Den lilla ljusstrålen” som hade plats vid havet . 

Totalt  var det 91 deltagare, 44 av dem  var från födseln handikappade barn och ungdomar som inte kan klara sig själva och behöver mycket assistanshjälp. De gjorde allt tillsammans och det är en mycket positiv upplevelse för barn som lever instängda och isolerade hemma.

Barn som skriver om Sommarkolonierna
Jag tyckte mycket om sommarkolonin. Första dagen lärde vi att sjunga en svensk sång. Vi fick mycket god
mat och har lärt oss mycket intressanta spel. Sen åkte vi på utflykt till Vilnius. Jag drömmer om att jag kan vara med på sommarkoloni nästa år”. Gabriele
”Vi hade mycket bra lärare på sommarkolonin.  Vi har lärt oss mycket. En kväll drack vi te ute och tittade på stjärnor och har lärt oss vad de heter. Jag tycke om allt allt.” Rugile .
”Jag tyckte mycket om utflykten till Vilnius till Gediminas torn. Här har jag sett för första gång ett riktigt gammalt svärd.” Aitvaras
”Min högsta dröm är att komma igen till en sommarkoloni vid havet. Den drömmen skrev jag i sanden, kanske havet ska segla den till Sverige.” En 7 åring från N.Uta..

 Andra hjälpprojekt

Förening hjälpte många familjer på landet och i små städer. Med möbler, vatten inkoppling och hjälputrustning och ibland med pengar .
Fem studenter från en fattig familj eller föräldralösa fick stipendium från Eriks Björklunds fond.
En familj i N. Uta by fick stöd för att köpa hus. 
Översättning av brev från familjen

Jag heter Nerijus och jag vill tacka så mycket för hjälp som min familj har fått från er. Via N. Uta byförening fick vi stöd från er så att vi kunde köpa det hus som vi hyrde. Mina tre barn och jag var mycket oroliga när vi fick veta att ägaren ska sälja. Jag hade inga pengar och det var ingen möjlighet att hyra någon annanstans eller flytta. Er hjälp kom som solen från himlen. Vi saknar ord för att tacka svenskarna som hjälpte oss med pengar och nu kan vi stanna och göra huset som riktigt hem till oss. Mina barn tackar också så mycket för underbar sommarkoloni och för hjälp med kläder och andra varor som vi fick.  Jag, som far, gör allt mitt bästa  för att ta hand om familjen, men det är svårt att hitta arbete på landet.  Med stor tacksamhet till er.
 Nerijus Bruzga

”Vad är det på den andra sidan…”

Våra föreningsmedlemmar från Simrishamn, Thomas och Gunilla  Larsson är människor som lägger ned all sin själ för att hjälpa Litauen.

När Thomas var liten och tillbringade somrarna med sina farföräldrar i Åhus vandrade han ofta på stranden och var mycket nyfiken på vad som fans på den andra sidan av Östersjön.  Men nyfikenheten kunde lösas först 1997, när han för första gången kom till Litauen och staden Palanga.  Från denna stund börjades hans och Gunillas långa hjälpverksamhet som idag är mycket uppskattad av litauerna.

Thomas är nu utsedd till hedersmedlem av Palangas stad.  I december 2013 blev han mycket hedrad i en fin ceremoni när Litauens förste riksdagsman, talman och president Vytautas Landsbergis gratulerade honom.  Många tal och mycket stor tacksamhet hördes från många personer.

Under många år lade Thomas all sin fritid för att hjälpa Litauen. Det är svårt att räkna ut hur många stora och mindre projekt som drivits tack honom och hans fru Gunilla.  De har lagt ned mycket arbete på att integrera  handikappade barn och ungdomar i Palanga, öppnade ett mycket fint barnhem i Sakiai, i en före detta  förfallen byggnad som nu ser ut som om den var nybygd,  organiserade olika ömsesidiga  studie- och kulturutbytes resor, hjälpte flera stora och mindre sjukhus, skolor, ålderdomshem  med utrustning , hjälpte privata socialhjälpsbehövande familjer, sjuka personer och vidare.

 

 

Gunilla var hela tiden vid Thomas sida, hjälpte och stödde honom. Gunilla drev själv ett stort utbildningsprojekt inom väv hantverket i flera av Litauens städer. Vi tycker att hon har en stor del av Thomas hedersmedalj.   
Vår förening i Kristianstad gratulerar vår medlem Thomas och är mycket stolt över  Thomas och Gunillas insatser och arbete i  Litauen och Simrishamn.

Alla barn är lyckliga

Förra sommaren var det tolvte gången som barn och ungdomar från sommarkolonin i Zidiku skolan sjöng den svenska sången ”Alla barn är viktiga…”. Den sången har vår förening rekommenderat till alla våra sommarkolonier i Litauen för att barn ska lära sig att sjunga på svenska och sången har blivit mycket populär.

Men nu sjunger barnen i Zidiku skolan  ””Alla barn är lyckliga”.  De är lyckliga därför att skolans elevhems första våning är komplett renoverad.  
I april 2013 besökte två medlemmar från Lions Club i Åhus skolan och såg i vilken dålig kondition byggnaden var i. Det fanns ingen dusch som fungerade, dålig värme, dåliga golv, mörkt och grått. Lions Club tog risken att finansera renoveringsprojektet.  Nu har barnen fina hygieniska utrymmen, en extra dusch med toalett anpassat till handikappade, nya värmeelement, belysning och allt totalt renoverat i mycket bra kvalité.  Som julklapp från Lions Club fick de nya sängar.  De som bor på elevhuset sjunger nu ”Alla barn är lyckliga…”

Skolan och vår förening är mycket tacksamma till alla medlemmar av  Lions Club i Åhus för underbar hjälp och stort förtroende i projektet.  Speciellt stort tack till Leif Dahlquist som har gjort ett stort arbete, satt in mycket energi och kontroll för att driva detta projekt.
Förening tackar också så mycket  Willy Nilsson från Kristianstads textil som har sponsrat med mycket fina fritidskläder till Zidikuskolans barn.

Förhoppningsvis kommer en del av Lions Clubs medlemmar att hälsa på i skolan under detta år och få se resultatet av sitt engagemang

 

 

Föreningsinformation 2013

Årsmötet ägde rum i föreningens egna lokaler på Artillerivägen i Åsums Fure.Torsdagen den 14 mars 2013  kl 19.00


Styrelsens ordförande Eva Bertheau hälsade ett 40-tal  medlemmar välkomna och öppnade mötet.
Eva inledde mötet med en tillbakablick på föregående verksamhetsår.


Under 2012 var liksom tidigare närmare 500 socialt utsatta barn  i aktiviteter under några sköna sommar-veckor.  Vi har fortsatt med våra  insatser för åldringar i Litauen.  Vår förening får stort stöd genom tillgång  till  hjälpmedel för både unga och äldre handikappade. Genom Lions i Åhus har föreningen fått ekonomisk  stöttning  för att arrangera sommarläger åt en organisation med handikappade barn (Den lilla ljusstrålen)  i Kristianstads vänort Siauliai.


Utan våra aktivt engagerade medlemmar skulle föreningen ej fungera, vilket Eva särskilt framhöll och tackade för.
Avslutningsvis presenterades ett fint bildspel om föreningens insatser under året 2012. Bildspelet var sammanställt av studerande på Österängsgymmnasiet,  Laura Garbaviciute.


Vid Styrelsens konstituering valdes:


Eva Bertheau                Ordförande
Jan Andersson              V. Ordförande
Börje Nordborg            Sekreterare              
Lars Glimsö                  Kassör             
Laima Andersson        Ledamot         
Birgitta Södervall         Ledamot         
Agneta Stolpe               Ledamot         
Preben Herner              Ledamot     
Kristina Rasmussen    Ledamot     
Thomas Lang                Adjungerad till styrelsen med ansvar för löpande verksamhet och föreståndare i N. Åsum.


Som föreningen revisorer valdes Margaretha Oscarsson och  Ingvar Andersson.
Valberedningen med , Ingvar Andersson (sammankallande),  Bengt Göran Carlqvist


Styrelsens representant, Jan Andersson.


Mötet beslutade att  medlemsgiften skulle vara oförändrat 100 kronor för år 2014.
Mötets ordförande avslutade det välbesökta årsmötet. Efter förhandlingarna serverades smörgåstårta och kaffe.

 

Till minne av Barbro Kärrstrand
I ca 6 år hade vi förmånen att ha Barbro som ledamot i föreningens styrelse.
Barbro var vår länk till kommunen och en van mötesmänniska. Det hände, att när jag som ordförande inte visste hur jag skulle gå vidare med ett ärende, att  Barbro kom  med ett diskret inpass eller ett gott råd som hjälpte mig på traven. Hon hade alltid varmhjärtade och jordnära synpunkter på vår hjälpverksamhet, och gav oss uppmuntran och stöd.



År 2010 deltog Barbro i medlemsresan till Litauen. Då var hon mycket aktiv och intresserad och fick god kontakt med såväl barn, gamla som rektorer o a.
Jag menar att föreningen i Barbro har haft en god ambassadör som givit oss goodwill när hon kunnat.
Trots sin envisa kamp mot sjukdomen under många år tog cancern övertaget under sommaren och hösten 2012, och Barbro var mycket medveten om att hennes liv snart var till ända. Begravningen blev ett vackert bevis på hennes inställning till livet och förhållningssätt till människor, och många visdomsord  från hennes mun citerades.
Vi kommer att sakna en klok och godhjärtad människa, som faktiskt levde som hon lärde.

Hjälpsändningar och andra projekt i Litauen

Under 2012 har vår förening skickat 11 stora hjälpsändningar till olika ställen i Litauen.  Vår hjälp kommer till små byar och kommuner och till de familjer som har det svårt. I genomsnitt har skolorna på landet 85 % elever som behöver socialhjälp. De kommer från familjer som bor lång utanför de stora städerna, i en liten by med få arbetsmöjligheter, lång borta från busstrafik och det verkar som om de  är bortglömda.

Vi brukar skicka våra hjälpsändningar efter önskelistor och hjälper även på andra sätt.  Till ex 2 familjer från N. Uta by fick nya fönster i sina bostäder, ensamstående mamman Sigute som bor med sin lilla dotter Monika och sin gamla 84 åriga mormor fick inkopplat en hydrofor till köket.

Det kommer många tackbrev till föreningen. Människorna tackar och önskar förenings medlemmar bra hälsa med hopp om att vi ska inte glömma dem.
De flesta familjer som vi hjälper har små barn. Ibland har man svårt att förstå deras liv hemma, därför att det är för komplicerat. Barnen vill inte berätta högt och skäms för sin fattigdom, men de har en så otrolig stark önskan om att gå vidare, har viljan att glädja sig över små ting eller vänliga hälsningar från vår förening som kommer via lärare när de delar ut hjälpen. 
Laima

Vi vill tacka så mycket för hjälpen från oss alla vår i familj. Vi är mycket lyckliga över våra nya fönster. Vi kunde inte klara att spara så mycket pengar själva för att betala. Vi tackar l alla som organiserade hjälp och stöd  till oss.

Lukas Ulevicius  i  hela familjens namn

 

Hjälpsändningar och andra projekt i Litauen


Vi brukar skicka våra hjälpsändningar efter önskelistor och hjälper även på andra sätt.  Till ex 2 familjer från N. Uta by fick nya fönster i sina bostäder, ensamstående mamman Sigute som bor med sin lilla dotter Monika och sin gamla 84 åriga mormor fick inkopplat en hydrofor till köket.


Före


Efter


Svensklitauiska lokalföreningen i Kristianstad fyller 20 år!

Vecka 38 och veckoslutet 20-22 september kommer vi att uppmärksamma vårt jubileum på olika sätt. En del föredrag och annan information (med bilder) kommer att ges. Vi hoppas att synas i pressen och höras i radion. Extra aktiviteter ordnas i våra lokaler i Åsum och en god middag blir höjdpunkten.
Flera medlemmar är engagerade i programskapandet, och vi ser alla fram emot hela arrangemanget.
Du som medlem: reservera lite tid för oss den veckan!

 


Ingegerd i vår intervjuserie.

Ingegerd är född och uppvuxen i Önnestad i en familj med 2 syskon.
Hon flyttade till Gärds Köpinge och bodde där i 28 år. Under den tiden adopterades lilla Maria, som sedan gett
henne barnbarn. Barnkär från början har Ingegerd varit dagmamma i 25 år och även tagit emot sommarbarn. En del av dem har hon fortfarande kontakt med.

Ingegerd har dessutom arbetat i mässen på P6.
I 14 år har hon varit medarbetare på svensklitauiska föreningen, och har alltså arbetat ihop med dem som tidigare varit intervjuade i Ruta. Det allra första ”barnlägret” ordnades för 13 år sedan, då 7 litauiska flickor togs över hit och togs om hand av föreningen. Det var den enda gången som barn har kommit hit – alla andra sommarkolonier har arrangerats i Litauen.

Ingegerd började som många andra med att packa upp och sortera nere i källaren, men arbetar numera mest i affären. Förutom att hålla undan och förnya varusortimentet (”nej, nu måste vi röja undan lite!”), så hämtar hon och prissätter varor från källaren och städar. Hon hittar många bekanta bland kunderna, som hon alltid kan hitta gemensamma samtalsämnen med och småprata med lite grann. Små förändringar i shopen gör susen för försäljningen, menar Ingegerd, och att alla tar ansvar. En enplanslösning för hela verksamheten är något av en önskedröm (hos oss alla).


Hon menar att det är bra att ha struktur på sina dagar, och att då ha en dag i veckan till föreningen fungerar bra, och dessutom utför man en god gärning. Ingegerd har deltagit i medlemsresor till Litauen 4 gånger och upplevt förhållandena där. Eftersom hon ömmar mest för barnen, gläds hon nu åt att de verkar mer öppna och glada jämfört med vid första besöket. Det är också roligt att se att vår hjälp når fram. Rent allmänt ser det lite bättre ut i landet, och hon kan mycket väl tänka sig att åka dit igen.
Att skriva dikter och andra texter är en liten speciell talang hos Ingegerd, och den ges i uttryck vid födelsedagar, begravningar och andra högtidliga tillfällen. (Jag har själv blivit ”utsatt”!)
Ja, Ingegerd är en engagerad och duktig medarbetare, som fortfarande har mycket energi, och vi räknar med henne länge än.
Jag tackar för en trevlig pratstund.

 

Lönnen, Svensk-litauiska föreningens logotyp


Det är ingen tillfällighet att lönnträdet blivit den här föreningens logotyp. När verksamheten startade för tjugo år sedan kom ungefär samtidigt kortromanen Livet under lönnen, den första litauiska roman, som översatts till svenska. Huvudpersonen i skildringen är den åldrade änkan Monika Kairius.
Hon bor i en enslig stuga, som med åren blivit alltmer förfallen och som skuggas av en stor lönn där grenverket breder ut sig över taket. Den gamla kvinnan blickar uppåt, följer trädstammen och tankarna börjar vandra. Hon blev änka för 30 år sedan, hennes man drunknade en vinterkväll på jakt efter brännvin, sonen förlorade både arbete, familj och liv på grund av alkoholen och hon anar att sonsonen Darius kommer att gå samma väg.
Hennes tillvaro blir alltmer torftig. De tre hönorna, det enda hon har kvar av djurbeståndet, blir utfordrade med några torra brödkanter. På nätterna tycker hon sig höra hur det livskraftiga lönnträdets rötter växer in under stugans trägolv, redo att lyfta de murkna plankorna. Sonsonen Darius kommer på traktor, berusad vid ankomsten och efterfrågar mera. Den herrelösa traktorn börjar rulla, Darius hamnar under hjulet, den gamla kvinnan blir ihjälklämd mot stugväggen.


http://t3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQSJQIDCyYYFs34bzMF-9g-LCoBg6VEdq3iwGfBQRtFTPs-txj8


Det är en mollstämd berättelse som Romualdas Granauskas skrivit. Han är född 1939 och anses vara en av Litauens mest uppmärksammade författare. Livet under lönnen publicerades under kommunismens slutskede och skildrar människors sönderfall och utanförskap. Medan lönnen, ofta förekommande i berättelsen, bokstavligen och symboliskt står för växtkraft och livsbejakelse. Det är således ingen tillfällighet att trädets kraftiga stam och täta stora krona har blivit Svensk-litauiska föreningens logotyp.


Birgitta Södervall


Ett Möte i Vilnius, Oktober 1988


En promenad efter middagen fick hastigt avbrytas. Regnbyar jagade in oss på ett enkelt kafé. Te med rom värmde gott. Vid ett av grannborden satt en man, som iakttog oss med stort intresse. På god tyska frågade han oss om vi kom från Sverige, något vi bekräftade samtidigt som vi gjorde en gest att han kunde flytta över till vårt bord. Med svårighet reste han sig upp, tog tag i käppen, hasade sig fram och sjönk klumpigt ned på stolen. Hans ansikte var märkt av ålderdom. Eller var det bara ålderdomen som givit honom en närmast läderartad hud? Fingrarna var deformerade, de var fnasiga och röd-blåaktiga. Med stor möda greppade han glaset med te och rom.
De vanliga inledande frågorna följde. Varför var vi i Vilnius och bodde han i Litauens huvudstad? Han svarade mycket enstavigt. Tyska språket hade han lärt sig i ungdomen. Hur kunde det komma sig att han var närmast invalidiserad? Förklaringen kom i ett ord: GULAG. Han hade tillbringat tio år i permafrostens Sovjetunionen. I slavläger. Politisk fånge, kom det med eftertryck. Men det var en del år sedan, förtydligade han.
Det blev tyst runt bordet. Skulle vi ställa frågor om Stalintidens Sovjet och det som därefter följde? Eller skulle vi försöka få in samtalet på den försiktiga optimism, som man nu kunde skönja i de baltiska staterna. Gorbatjovs glasnost och perestrojka hade i förlängningen lett till massrörelser, som krävde självständighet.
Mannen var väl förtrogen med det som just hände, både i Litauen och i de två andra baltiska staterna. Han nickade bekräftande. Men han kommenterade inte förloppet. Så gjorde han sig redo att gå. Han reste sig upp och sträckte på ryggen. Plötsligt stod han framför oss i sin fulla längd, höjde armarna i axelhöjd och gestikulerade lite obegripligt. Med distinkt stämma, väl hörbar över hela lokalen, gav han uttryck åt det som sovjetiska undersåtar sagt och tänkt under tidigare perioder av politiskt töväder: Den ryska björnen sover inte, han är bara lite trött.
Så sjönk han ihop, tog stöd med händerna mot bordskivan, greppade käppen och sa ett nästan ohörbart Auf Wiedersehen samtidigt som han stapplade mot ytterdörren och ut i oktobermörkret.


Birgitta Södervall

Ordförande har ordet


Det här året har börjat intensivt med redan många transporter, försäljning i butiken och förberedelser för 20-årsjubileét.
Firandet kommer att kosta en del – det kommer man inte ifrån. Vi har inbjudit ca 15 litauer, 2 föreläsare, en handfull svenska gäster och förstås er medlemmar (se särskild text). Det medför att vi i år inte genomför någon gemensam resa till Litauen. Vi hoppas och tror att det blir ett trevligt firande, givande föreläsningar och seminarier och en härlig fest!
Jag önskar dig en härlig sommar och hoppas att vi ses vid jubileét.
Eva B

Information om Hjälpsändningar


Under 2013 (till september månad)  har vår förening skickat 6 stora hjälpsändningar och en mindre. Sändningarna har gått  till olika organisationer, skolor, barnhem och ålderdomshem i Litauen.
Kristianstads vänort Siauliai  fick under  detta tid  den  största delen.
Fonden ”Friheters grindar” som driver  Second hand affär och på så sätt får in medel till  matsalen till ca 200 hemlösa och socialt hjälpbehövande fick många fina varor som  de kunde sälja bra.
Föreningen  vill   tacka så mycket till alla som kommer och hjälper att  packa och lastar så fint våra hjälpsändningar, så  att  de är kända i  Litauen som de bäst packade och lastade. Vi är också mycket tacksamma till  medlemmar från Challan Boys som hjälper oss mycket med att lasta våra hjälpsändningar.


Till minne av Sjunne Johansson

När vi fick budet att Sjunne lämnat oss efter en lång och svår sjukdomstid kände vi sorg och saknad. Sjunne var omtyckt av alla som fick förmånen att umgås och arbeta ihop med honom, ett glatt humör, en stor portion humor och ett stort varmt  hjärta - det är vad vi minns.

Omtanken för Litauens fattiga var stor och han engagerade sig starkt i insamlingsverksamheten där han var den drivande som chaufför på den gamla lastbilen på resor i Litauen och runtom i Skåne-Blekinge.


Sjunnes känsla för stuvning av insamlade varor på trailern var väl känt av oss medhjälpare, inga tomma utrymmen här inte. Trots en allt mer vacklande hälsa ville Sjunne hålla kontakten medföreningen dels på telefon men också besök i lokalerna på A3. Synen försämrades men på rösten kände han igen alla gamla kompisar och deltog med stort nöje i samtalen.

Vi glömmer inte vår hedersman och tankarna går till hans familj och särskilt till Astrid som skötte om honom kärleksfullt under alla sjukdomsåren.

Göran Persson

 

Till minne av Berit Ekwall

Ännu en avhållen och energisk medarbetare, Berit Ekwall, har gått ur tiden.  För oss var hon en initiativrik och drivande kraft som inspirerade oss alla.

Hon var en färgstark och sprudlande kvinna både till utseende och utstrålning. En stor tillgång var hennes stora personliga kontaktverk, som bidrog till många nyrekryteringar av aktiva medarbetare i föreningen.

Med sitt frimodiga sätt skapade hon arbetsglädje och en angenäm arbetsmiljö för oss. Många är de kunder, liksom vi, som har upplevt glada stunder i hennes sällskap.

När orken sinade och hon lämnade sin aktiva medverkan i föreningen, fortsatte hon att propagera för vår verksamhet så ofta tillfälle gavs.

Med glädje och tacksamhet minns vi henne. Saknaden efter henne är stor och vi känner alla:

Berit, Du fattas oss.

 

Nocke i vår intervjuserie.

Intervjuserien om våra medarbetare fortsätter den här gången med samtal med Nocke Carlquist.

Han är kristianstadsbo sånär som på några år i Åhus, och har via olika befattningar, särskilt inom postverket, skapat ett mycket stort kontaktnät. Innan posten var han i FN-tjänst på Cypern i 2 år och tjänstgjorde också som transportledare i Hässleholm.

I mitten av 1990-talet startade posten upp ett transportsystem till Kelme och Kaunas. Man behövde lära sig landets tull- och transport system, och då passade det bra att köra Litauenföreningens hjälptransporter. Det har Nocke gjort otaliga gånger, och han har många äventyrliga minnen att berätta! Byråkratin var besvärlig de första åren, men efter inträdet i EU är det nu betydligt enklare att komma igenom tullen.

Numera kör han emellanåt vår egen bil över gränserna, men mest lokalt för att hämta och leverera gods åt föreningen och dess kunder.

Då ”dagsformen” kan skifta arbetar han i sin egen takt ca 2 dagar i veckan. Drivkraften är att hjälpa så länge hjälpbehovet finns, och det lär det göra länge än. Han menar att medarbetarnas uppgift är just den att oegennyttigt göra sin arbetsinsats och glädja sig åt att den kan göra skillnad i mottagarlandet.

Nocke är en person med stor social kompetens. Han kommer lätt i  kontakt med alla och sprider mycket glädje omkring sig. Han är i sitt esse speciellt när han får grilla korv till våra kunder!

Tack för samtalet, Nocke, och jag hoppas att du stannar hos oss länge än.

Eva Bertheau

 

Kelly, en himmelsblå tjej.

Under 2 veckor i våras kom Kelly från Riksgymnasiet. Hon hjälpte till i butiken med diverse göromål, som hon kunde klara sittande i sin rullstol. 

Våra lokaler är inte alls anpassade för svåra handikapp, men tack vare god vilja hos Kelly och duktiga assistenter, så kunde Kelly uträtta en hel del till glädje för både henne och oss.

Kelly är en positiv och rar flicka, som sprider mycken glädje omkring sig.

Vi är så glada att ha gjort hennes bekantskap och önskar henne lycka till i framtiden.

Gissa vilket fotbollslag hon hejar på?!

 

Ordförande har ordet


Kära medlem!
I det här numret av Ruta kan du läsa dels om sommarlägren, dels om vårt 20-årsjubileum. P g a det senare blev det ingen överresa till Litauen i somras, men vi har fått många bilder och andra bevis som tyder på att alla barnläger var vällyckade.
Jag hade gärna sett att  fler av medlemmarna hade varit med och firat vårt jubileum i Åsum på lördagen den 21/9 och samma kväll på muséet. Det blev en trivsam och innehållsrik dag på alla sätt. Det förekom också extra aktiviteter i butiken under veckan.
Nu är det dock vardag igen, och vi kavlar upp ärmarna och arbetar vidare. Det ser ut att bli 10 transporter till Litauen i år – vi får in mycket gods. I den sista bilen kommer bl a julklappar att gå över. Vi får in sådana från flera håll, och det är vi naturligtvis tacksamma för. Om du har tänkt skänka någon klapp, så markera tydligt om den passar pojke/flicka och ålder.
Föreningen skänkte en dagskassa till Världens Barn under insamlingen i oktober. Förr har vi stått och skramlat. En dagskassa ger mer och vi slipper stå ute och frysa.
Som vanligt tänker vi bjuda personalen på julbord – ett litet tack för allt slit och all lojalitet.Glöm inte att berätta för dina bekanta om oss och om vår verksamhet, och välkommen till butiken!
TillgivnaEva Bertheau


Svensklitauiska föreningen fyllde 20 år!


Och så trevligt jubileet blev!
Firandet förlades till 20/9-22/9, och vi hade bjudit in 15 litauer, av vilka flera har varit våra kontaktpersoner i många år. Bland dem fanns 2 vuxna och 2 flickor som spelade och sjöng både i Åsum och på museet. Vi hade tipsrunda i butiken med möjlighet att vinna presentkort. Ett bildspel om vår verksamhet visades (och visas ännu). Det bjöds på korv, kaffe och litauiska kakor. Vi hade många besökare, och alla var glada och stannade länge i lokalerna.

De litauiska gästerna kom verkligen inte tomhänta: 2 stora bord fylldes med kakor och godis och hemgjorda ostar till vår och kundernas förtjusning. De hade möte på lördagens förmiddag, och hade då möjlighet att träffa den litauiske ambassadören, som kom ner från Stockholm. Det blev ett gott samtal om bl a skolornas villkor i Litauen. Och jag tror att ambassadören åkte hem med ny syn på livet på landsbygden där.
På kvällen samlades alla i hörsalen på museet för att lyssna till Birgitta Södervalls snabbgenomgång av Litauens historia samt se film av Jonas Öhman. Jonas är mer känd i Litauen än i Sverige. Han bor där, talar språket och är bl a dokumentärfilmare och samhällsdebattör. Vi var stolta att ha honom hos oss! Filmen var mycket intressant, och vi vill gärna se fler.
Kvällen avslutades med en god buffé på Café Miró. Den goda stämningen förhöjdes ytterligare av att Lions skänkte oss 20 000:-!
Litauerna besökte på söndagen Naturum samt åt lunch hos ordförande i Yngsjö. Flera hade aldrig sett havet, men det hade vi ju nä ra till hos mig…

Tusen tack Lions Club i Åhus!

Under flera år bidrager Lions Club i Åhus med medel för en sommarkoloni med ca 45 handikappade barn från Siauliai. Barnen som bor hemma med ytterst få möjligheter att lämna hemmet är obeskrivligt taksamma för sina två veckor vid havet.

Men utöver detta bidrog Åhus Lions Club under detta året med ytterligare ett projekt. De beslöt sig för att renovera ett internathem för en skola på landsbygden. Zidiku skola ligger i norra Litauen, i en bortglömd by nära gränsen till Lettland och det är den enda skolan i norra regionen, som har internat för 50 barn. Många mindre skolor i omkringliggande byar har lagts ned,  regionen har stor arbetslöshet, många familjer behöver socialhjälp och därför är internatet mycket viktigt för skolan och barnen.

 Internatet är en tvåvåningsbyggnad. Flickorna bor på den andra våningen och deras lokaler blev renoverade för 11 år sedan genom medel från vår förening. Första våningen är pojkarnas avdelning och denna var i mycket dåligt skick,  duschrummet var ur funktion, toaletterna var gamla, golvet hade sprickor, med andra ord i ett bedrövligt skick.

Under april månad åkte två Lions Club medlemmar från Åhus, Leif Dahlquist och Per Malmer, till Litauen och undersökte projektet. Laima och Jan från vår förening var också med. Efter resan presenterades ett renoverings projekt för Lions medlemmar i Åhus och till stor glädje för skolan och vår förening blev projektet godkänt och renoveringen startades i juli månad.

Hela renoveringens processen har väckt stort intresse och uppmärksamhet hos barnen, deras föräldrar, lärare och andra ansvariga för projektet.  Barnen har varit mycket nyfikna, gått och kollat renoveringen varje dag. Renovering har tagit längre tid än det var planerat, därför att det upptäcktes flera dolda fel i väggarna och taket. Men nu i mitten av november är hela våningen som ny, barnen kan inte tro sina ögon. Pojkarna som går i skolans sista år ville stanna här längre. Många barn vill inte åka hem på helgerna.  Inget av barnen har det så fint där hemma med fina toaletter, fin tvättstuga och deras rum är också renoverade. Alla värmeelement är nya och mer effektiva.

Alla barnen, skolans anställda och vår förening är mycket tacksamma till Lions Club i Åhus för en så stor gåva till skolan i Litauen och så stor glädje detta gett till dessa behövande barn och ungdomar.

Vi hoppas att inom snart ska medlemmar  från Lions Club själva åka dit för att kontrollera renoveringen och få träffa barnen. 

Tusen tack.

 

Översättning av  ett brev  från Kaunas ålderdomshem

Vi är mycket tacksamma för hjälpsändning och alla varor vi har fått från er.  Hjälpen har gjort det mer bekvämt och underlättat livet för alla som bor här.
Nu har vi 104 boende på ålderdomshemmet.  De har olika öde och  var och en har sin historia.

Sjukdomar påverkar inte bara de äldsta.  Vi har några som bara är 50 år.  En man har varit lärare men efter ett fästningsbett tappade han sitt minne i och vintras förfryste han sina fötter, dom amputerades och ingen släkting vill ta hand om honom.

Den andre mannen hade 2 universitetsutbildningar, var tidigare direktör i en stor fabrik men alkohol har dragit  ner honom. Han tappade allt- jobb, familj, var hemlös. Nu bor han hos oss, läser böcker och utbildar dom andra.

Alla som är här har varit mycket ensamma och kommer från olyckliga familjer. De behöver kärlek och lite uppmärksamhet. Vår personal tar hand om dem mycket bra och de trivs bra här, men våra resurser är mycket begränsade och vi har en mycket dålig finansering. Vi har berättad för dem att det finns människor på andra sidan  Östersjön som tänker på dem och det gav dem stor glädje.

Vi alla skickar er tusen tack och fotos.  Ni kan se utrustning, sängkläder och kläder  som kommit från er.                                      
Tack från alla. 
Kadziuliene                                                                                       

Kaunas,  2013.09.16 

Svensk-Litauiska föreningens Second hand butik i Norra Åsum


Inne pa f.d A3:s område i Norra Asum, ca 5km fran Kristianstads centrum har föreningen sin butik. Dar tar vi emot, sorterar och säljer mobler, husgeråd, textilier och kläder m.m. Har kan man gora fynd om man tar sig tid att söka i vart sortiment. Nya varor kommer in varje dag så sortimentet fornyas dagligen.

For att underlätta för vara kunder har vi olika rum for olika kategorier av varor.
Skor, leksaker och husgerad i ett rum, porslin, prydnadssaker i ett annat.
I den långa korridoren finns kläder. Två provrum i anslutning till ett av rummen ger möjlighet att se hur plaggen passar i storiek, färg och snitt.
Vidare har vi ett rum med lampor och elektriska artiklar, ett rum med hemtextilier och aven ett bibliotek fylit med böcker av olika slag. Dar finns romaner, deckare, kokböcker, reseskildringar, barnböcker, allt sorterat i
kategorier och i bokstavsordning efter författarens namn.

På övre plan har vi möbler: soffor / grupper, soffbord, matbord med stolar, bokhyllor, skåp, sängar och mattor.
Personalen består till större delen av ideellt arbetande pensionårer. Deras uppgift ar att sortera inkomna varor, prismärka, och exponera varorna i affären samt serva kunder vid kassan.

Den som är intresserad av att arbeta
i vår verksamhet kontakta gärna:
Thomas Lang 044 - 10 08 55

Kort översättning av brev från Litauen (efter jubileum)

Girdziai, Janina
Jag tänker varje dag om på denna underbara resa till Kristianstad. Jag har skrivit en artikel till
lokaltidningen och till skolans www om föreningsjubileet och har berättad mycket om detta till allakolleger i skolan. Tusen tack för allt och till alla och speciellt tack till Eva där jag hade möjlighet att sehennes vackra hantverk och tack till hennes man för plantor som gläder mig mycket.

Siauliai, Zydrone och Zygaiciai, Daiva
Tusen tack för underbart och väl organiserat jubileum och tid i Kristianstad.

Zidikai, Rima
Stor tack för underbart arrangemang och för alla möten. Jubileet var mycket intressant med bra diskussioner och information om skolor och den ideella verksamheten i Sverige.
Det saknas ord för att tacka för allt detta.

Kursenai, Janina
Tack så mycket för uppmärksamhet och mycket fin välorganiserad resa. Det var en  riktigt överraskning.

Jurbarkas, Audrone
Det var en underbar resa och jubileum, mycket väl planerat. Kristianstads förening har organiserat allt
mycket omtänksamt så att vår resa var mycket bekväm ända från början i Litauen. Jubileet var också mycket bra planerat och var mycket mer informativt än något tidigare Forum. Tack så mycket.

N. Uta, Regina
Resa och jubileum var som en dröm. Resan var som en semester för mig men tillsammans med denna fick jag se och veta mycket, och har träffat underbara människor. Tusen tack.

Siauliai ”Den lilla ljusstrålen ”, Janina
Tusen tack för alla möten och för allt. Speciellt tack till Eva för möjligheten att se hennes fina hem ochför mycket god mat. Tack för att ni finns.

 


Föreningsinformation 2012

Karin Steen i vår intervjuserie.

Karin är en av de äldsta av våra trofasta medarbetare. Här är hennes historia.

Efter en ganska ”sträng” uppväxt med litet gammalmodiga värderingar på lantgård började Karin arbeta på Högfeldts lanthandel i Åsum som 17-åring. Det var hårt arbete i ca 5 år.
Hon gifte sig med en militär och bodde i Uppsala ett par år, under vilken tid hon fick en son, sedermera även en dotter. Familjen flyttade tillbaka till Åsum och Karin var hemmafru viss tid.

Så småningom började hon som telefonförsäljare på ICA Eol och förflyttades till reklamavdelningen, där hon bl a tryckte upp reklamblad. Samma arbetsuppgifter behöll hon ett par år i Hässleholm med nya ägare. Sedan gjorde hon reklam för möbler mm i sonens företag, där det blev mycket bilkörning under några år.
Maken dog 1997, och Karin fortsatte att arbeta några år efter det – hus och trädgård krävde också tid och kraft.
Intresse för att hålla kroppen i trim och konditionen uppe har gjort att Karin lett gympapass och stavgång i flera år för mestadels pensionärer. Nu går Karin själv på Chi gong, och promenaderna fortsätter.

Runt 2002 började Karin på Svensklitauiska föreningen. De var 4 personer som började samtidigt, av dem är bara Karin kvar. Hennes arbetsuppgifter är desamma som i början, nämligen i shopen. Dit hämtar hon upp varor från källaren, sorterar, prismärker och hänger fram. Att hålla dammfritt på hyllorna ingår också. Efter så många år har hon god uppfattning om värdet på olika produkter, och kontakten med kunderna är problemfri. Dessutom är hon konstnärligt lagd och textar snygga affischer åt oss.
Karin har varit i Litauen endast en gång. Det som motiverar henne till arbetet hos oss är mest viljan att göra det bättre för barn, som far illa, men även pensionärer som lever under svåra förhållanden. Den sociala samvaron på föreningen är också viktig.

Förutom barnsjukdomar har Karin varit mycket frisk och är nöjd med sitt liv. Hon skulle dock  gärna gått fler klasser i skolan. Tiderna var annorlunda under hennes ungdomstid, och det var inte självklart att man fortsatte sina studier, särskilt inte på landet.

På min fråga om lokalerna i Åsum menar hon att en enplanslösning hade varit bra. - Det tycker vi alla
Jag tackar för en trevlig pratstund och hoppas att Karin stannar ytterligare en tid hos oss, möjligen med något lättsammare arbetsuppgifter.

Eva Bertheau

 3 månader tillsammans

Jag heter Laura och är en student från Litauen som jobbade på Svensk — litauiska lokalföreningen i Kristianstad under tre månader. Här hade jag en underbar och intressant praktik i svenska språket.

Det var mycket nyttigt för mig och jag kunde förbättra  mina svenska kunskaper samt lära känna  föreningens verksamhet. På föreningen hade  jag möjlighet umgås med alla ideellt arbetande medlemmar. Jag blev mycket imponerad dessa underbara människors godhet, värme och kärlek att hjälpa mitt land. De var mycket aktiva, initiativtagande och visade stort ansvar. Jag är också  mycket tacksam till min föreståndare Thomas Lang som gjorde att jag kunde samarbeta med Svensk—litauiska lokalföreningen i Kristianstad.

Ett hjärtligt tack för hjälpen och till det varma mottagandet!

Laura Pagojutė från Litauen


Laura ses längst ut till vänster i bilden tillsammans med kolleger och Thomas

Sommarkolonierna i Litauen
(med namnen Bullerbyn-2012 och Snickarboa-2012)



Denna sommar har den Svensk – litauiska föreningen i Kristianstad organiserat  8 sommarkolonier i Litauen.   2 Bullerbyar  och 6 Snickarboar med sammanlagt  539 barn  från landsbygden .

Alla sommarkolonierna hade olika teman.
En Bullerby var på plats vid havet i Sventoji.  Totalt  var det 79 deltagare  från organisationen ”Den lilla ljus-strålen” och det var  48 från födseln handikappade barn och ungdomar som inte kan klara sig själva och därför behöver mycket assistenshjälp. De gjorde allt till-sammans och det är en mycket positiv utveckling för barn som lever instängda och isolerade hemma. Nu får de tillfälle att kommunicera med andra okända människor och att göra aktiviteter.  De gjorde konst, teater, sång, byggde sandskulpturer på stranden och under två veckor glömde de att de var handikappade och var så lyckliga och glada. Föreningen  och ”Den lilla ljusstrålen” är mycket tacksamma till  Lions Klubb i Åhus som  under flera år  gett stort ekonomiskt stöd till denna sommarkoloni.

Den andra Bullerbyn var i en liten kommun, Pakruojis, där SOS barnbyar har en  lokal och under sommaren fick 274 barn från  socialt behövande familjer få liten skön sommarupplevelse.

Snickarboa genomfördes under  juni och  juli i 3 skolor, 2 byföreningar och en organisa-tion i före detta kärnkraftsstaden Visaginas.
Halva dagen gjorde barnen någon ideell verksamhet, sedan  hade ungdomarna olika aktiviteter och diskus-sioner. 
Under Snickarboa i Zygaiciu skolan renoverade barnen matsalsbord som de fått med hjälpsändning från vår förening,  snickrade soplådor, målade korridorer, gjorde mycket konstverk med egen fantasi. 
Barn och ungdomar i Zidiku och Girdziu skolorna  hade mycket konstverk, musik, teater  och hjälpte gamla människor i samhället.
Snickarboa i Dauglaukis  byförening var denna gång  mycket speciell. Skolan i byn är nedlagd, byggnaden såld. Ungdomar och barn ville bevara minnet av skolan och öppnade  ett  skolmuseum i  ett litet hus som tidigare  var ett vedupplag. Tillsammans med ledare  putsade, spacklade och  renoverade de den gamla skolans fönster,  monterade dem och, samlade information och fotos  om bylivet och skolan ifrån gamla tider . Sedan hade de  invigningsdag.  Alla byborna  och kommunens represen-tanter var mycket imponerade och detta är det första skolmuseet i Litauen.

”Den vänliga familjen” organisationen i  Visaginas hade organiserat sin sommarkoloni i sin egen lokal med olika aktiviteter, utflykter anordnades med syftet att ta hand om sin  miljö och natur.

Det kom många tackbrev från barn från alla sommarkolonier och allt som de skriver speglar deras glädje och  hur  viktiga sommarkollon är för dem.

Några rader från barnens brev:

 … jag vet inte hur ska jag tacka för sommarkolonin.  Det var så intressant.  Från början  var det inte lätt att stiga upp tidigt men det var det värt. Varje dag undersökte och lärde vi  oss någonting nytt. Jag har tillverkat en  mycket fin konstask som ledarna har lärt oss  och  ska ge den till min mormor på hennes födelsedag. … Irma

….. Det var så roligt att vi gjorde så många olika saker och olika aktiviteter.  Jag tyckte mycket om  idrottstävlingarna, utflykter och alla möten med andra människor. Jag drömmer att komma till sommarkoloni igen, nästa år… Simona

Kära ledare och kära medlemmar i Svensk-litauiska föreningen, om inte ni fanns då skulle jag inte ha sett någonting. Det var så intressant på utflykterna.  Jag vill tacka mycket  och hoppas att det ska bli sommarkoloni nästa år också…. Lukas

Jag älskar sommarkolonin, jag hade så roligt när vi  hade utflykt med övernattning i tält, jag älskade våra ledare.   Tusen tack …..Ignas

 Kära sommarkoloni, det var den  bästa semester som jag har haft . Sommarkoloni är en  kraft!....Zydrune

Ordförande har ordet
Kära Litauenintresserad!
Det är snart dags att tänka tillbaka på det år som gått.
Vi har haft ett gott och arbetsamt år, precis som vi vill ha det.
Innan året är slut har vi skickat 10 trailers med skänkt material av alla de sorter, och vi hör av mottagarna att de är mycket nöjda. Allt är väl sorterat och användbart. Vi försöker också att öronmärka en hel del till speciella ändamål (särskilda familjer, ålderdomshem, specialprojekt etc). Våra ”tillgångar” sinar aldrig – vi har många trogna givare.
Några av våra medarbetare börjar bli till åren och går ner i arbetstid, vilket gör att vi har behov av nya friska krafter. Om du vet någon som kan vara intresserad, så skicka honom/henne till Åsum. Vi försöker måna om våra duktiga medhjälpare, så vi upplevde ”Cats” en höstkväll, och i december står julbordet dukat.
Studieresan var som vanligt mycket intressant. Om den har vi skrivit i tidigare Ruta. Det känns fortfarande viktigt att träffa våra adressater i Litauen, notera önskemålen och se vilken skillnad våra insatser kan göra. Vi gläder oss t ex åt de moderniserade skolköken, åt att secondhandbutiken i Siauliai går bra, åt att föräldraföreningen för handikappade barn kan fortleva, liksom kvinnoprojektet i samma stad. Och det blir alltid fest där vi dyker upp! Och nya projekt…
Nästa år firar vi 20-årsjubileum! Butiken blir 15 år. Det ska vi fira på något sätt. Vi ska både synas och höras, hoppas jag. Har du idéer om hur, så kontakta någon i styrelsen.
Personligen är jag så tacksam för alla goda arbetskrafter i Åsum och för att styrelsen är så kompetent och behjälplig.
Nu ser vi fram emot en god försäljning av bl a julsaker och återigen ett gott nytt år, vilket även tillönskas dig.
Din tillgivna
Eva Bertheau

Specialsändning med Skolmaterial
Genom ett företag, RIVAB, i Göteborgsområdet blev  vår förening kontaktad om hjälp att ta hand om material från en skola i Särö som skulle rivas. Vi var några entusiaster som for iväg tidigt på morgonen och tillsammans med rivningspersonal fick vi i stort sett tömt skolan på det bästa som fanns. Vi fyllde en stor lastbil.


Zygaiciu gymnasiet som tog emot leveransen ligger i sydvästra delen av Litauen i  Taurage kommun och är den  största skolan på landsbygden. Gymnasiet har 350 elever från klass 1 till 12 och i samma lokal finns en förskola.   Höstens termin startades den 1 september och vår förening, tillsammans med RIVAB,  lyckades att skicka iväg lastbilen med skolmaterial den 28 augusti.
Skolans rektorn Daiva Gabetaite och alla  eleverna är mycket tacksamma för  de fina möbler som de fick. Tack RIVAB,  och Svensk-litauiska föreningen, skolan  ser nu ut som en riktig  Svensk ö  i Litauen.
 

Studieresa till Litauen 2012.

lejr


Det var med spänd förväntan jag påbörjade min första resa till Litauen.
Jag kom då att tänka på en resa till Indien för några år sedan då guiden sa till oss att lämna våra svenska glasögon i bussen och se på landet med nya ögon för det år landet värt. Jag gjorde samma nu.
Det som genomgående mötte oss var en otrolig värme och generositet vart vi än kom. Trevliga barn och ungdomar som underhöll oss med sång, dans och musik. Vad som gladde mig speciellt var att skolorna var så fina. Det fanns inte tillstymmelse till någon åverkan. Undervisningslokaler för bl.a. slöjd, hemkunskap och data var i topptrim.
En annan sak som också imponerade på mig var vår Litauiska filial ”Laisves vartai”. Att på dessa små utrymmen ändå kunna marknadsföra sortimentet är imponerande. Dessutom ges möjlighet för hemlösa att komma dit och få ett mål mat samt att kunna duscha. Detta är ett exempel på att man med små medel kan göra underverk.
Ett bevis på att vår verksamhet är uppskattad även på högre ort var att vi blev bjudna på lunch av borgmästaren i Siauliai. Innan vi lämnade Siauliai gjorde vi ett besök på deras räddningscentral. Dom hade själva konstruerat en container för att användas vid katastrofer. Där fanns allt som behövdes för att bedriva verksamheten  nära katastrofområdet.

maling


Men även solen har sina fläckar.Vi gjorde ett besök hos en familj med fyra barn och ett som var på väg. Det var beklämmande att se att små barn måste växa upp i en sådan miljö. Att vår hjälpverksamhet gör nytta har vi verkligen fått se bevis på men än finns det mycket att göra.
Vi hann under vår resa även med andra saker. Ett besök på RUTA chokladmuseum var mycket lärorikt och intressant. Varför finns inte denna goda choklad i Sverige? Dessutom var ett besök på en nedlagd rysk raketbas, som idag heter ” The cold war museum”,  inlagd i programmet. Vi blev guidade runt och man kan bara föreställa sig vilken oerhörd skada den hade orsakat om den kommit till användning.
Avslutningsvis besökte vi även korskullen som jag har hört så mycket om men som måste ses för att göra den rättvisa.
Ett stort tack till Laima och Jan för en intressant och givande resa.
Lars Glimsö

 

Lisa Svensson i vår intervjuserie

Lisa

Vår tredje person att intervjua i vår serie är Lisa Svensson.
Lisa hör till de tre damerna som tidigt kom till Svensklitauiska föreningen.
Hon arbetade i 35 år på revisionsbyrå i Kristianstad, där hon slutade för 20 år sedan. Efter kort tid som pensionär kände Lisa att ”hon måste göra något”.
År 1992 kom en mängd kosovoalbaner som flyktingar till Rinkaby, där de fick bo i förläggningarna där. Röda Korset var dem behjälpliga med kläder och annat, och i den fasen hjälpte även Lisa till. Det arbetet gav henne tillfälle att börja bistå RK i dess second hand-affär i Kristianstad, där hon stannade några år.
Planer hade påbörjats att även Svensklitauiska föreningen skulle försöka sig på en sådan verksamhet, och de lockade Lisa att söka sig dit. Hon hade ju erfarit att second hand var ekonomiskt givande. Affären, som började i liten skala, växte efter hand, och har nu stor omfattning ute i Åsum.
Lisa har alltså varit oss trogen i många år, och många kunder/ besökande känner Lisa sedan så länge som 15 år tillbaka, och känns som vänner. Man upplever en god social gemenskap i föreningen, menar Lisa, och tycker att det är ett bra ”gäng” att samarbeta med. Detta plus att hjälp fortfarande behövs i Litauen är vad som motiverar henne att jobba vidare så länge hälsan och orken så medger.
Lisa har besökt Litauen vid flera tillfällen. Hon beklagar att, trots det korta avståndet mellan våra länder, skillnaderna i levnadsstandard är så stora. ”Så vi får inte ge upp! ” säger hon.
Jag tackar för samtalet och för att Lisa är en så trofast medarbetare!

 

Vi har ny föreståndare!

Thomas

Ingvar Andersson, som varit vår föreståndare i flera år, slutade nyligen.  Han är nu pensionär – en glad sådan, hoppas vi. Ingvar var lätt att samarbeta med och hade mycket humor, även självironisk sådan. Han hade ibland anledning att ljuta olja på upprörda vågor, vilket han gjorde, men även att ta itu med mer akuta problem. Vi uppskattade Ingvar och hoppas han njuter sitt otium. Vi tror nog att han dyker upp i Åsum så småningom…
Vår nye föreståndare heter Thomas Lang. Thomas gick ett par månader vid Ingvars sida och auskulterade, nu får han sköta ruljangsen själv. Thomas verkar vara en lugn person, men en som ändå kan ta initiativ och ha synpunkter. Vi behöver ju också en person som praktiskt kan hugga i med körningar, lyft etc, och det gör han! Vi uppskattar också hans datakunskap, som kanske kan  utveckla vår hemsida till mer försäljningsinriktad information.
Vi hälsar Thomas välkommen i teamet och hoppas att du kommer att trivas hos oss!

 

Litauenresan dag för dag

lejr


Vi var 11 medlemmar som första dagen (25/6) besökte Snickarboa i Palanga, där drygt 30 barn från N Uta vistades. N Uta-skolan kommer att låta ytterligare en grupp barn vara på kolonin, vilket innebär att rektorn för skolan lägger nästan hela sin semester där. Trots regn syntes inga sura miner, och medan vi bjöds på lunch presenterades samtliga barn med deras bakgrund, familjeförhållanden och önskemål. Alla ville ha en cykel!  - Samhället N Uta är extremt fattigt, och rektorn menar att utan vår hjälp skulle inte skolan existera. Skolan har utmärkt sig för att göra silhuetter i papper.
I byn har vi också träffat många familjer som lever under mycket svåra förhållanden, så all hjälp behövs.
Nästa dag kom vi till skolan i Zidikai. Den skulle ha firat 10-årsjubileum med Snickarboa förra året, men det firades i år, så det var mycket folk i aulan, många tal, mycket sång och musik av eleverna och god festmat. Vi är glada att notera hur fin skolan börjar bli: köket är nu tiptop (delvis med bidrag från oss), och flera andra utrymmen har fräschats upp. I matsalen skulle bullerskydd behöva monteras, och elevhemmets nedre våning måste renoveras och möbleras upp. Vi lovade att fortsätta stötta skolan.
Mazeikiai, staden där skolan ligger, önskar att få en vänort i Sverige. Mazeikiai ligger i norra Litauen. Har någon förslag på en stad som kunde passa? I Småland? Blekinge?
Den tredje dagen besökte vi för första gången skolan i Kursenai, en stor skola i bättre skick än flera vi sett och med ca 800 elever. Man försöker här integrera handikappade elever, och arbetar på att anpassa skolsalar och elevutrymmen i det syftet. Flera av skolans undervisningssalar var jättefina och utrustade med alla möjliga tekniska finesser, medan andra släpade efter. Golven var i allmänhet dåliga (utom i de fina rummen) och målades varje sommar.  Internatrummen var dåliga, men fick nu nya fönster. En driftig rektor och hennes lärare söker hela tiden bidrag till renoveringar, men även vår hjälp är ytterst välkommen, och vi noterade önskemålen.
Man distribuerar med glädje hjälp till åldringar och fattiga.

hus


Ett rörande inslag var 4 personer, som länge varit förvisade till Sibirien, som satt med vid kaffebordet. En behövde bl a nya dräkter till sin kör, då den haft samma i 16 år. En hade bakat ett vackert bröd, som vi fick att dela på, och ett paket med kakor gavs till var och en. Ja, vi möter verkligen många människoöden i vårt arbete…
Skolan önskar utbyte med andra skolor. Jag frågar igen: har någon idéer eller förslag på lämplig partner?
Räddningstjänsten i Siauliai tog vänligt emot oss på sin bas utanför S. Man visade sina fordon såväl splitternya, som gamla, närmast museiföremål. De anställda tjänar så lite att man knappt kan försörja sig, och all hjälp är välkommen (t ex arbetskläder).  Man har precis firat 140-årsjubileum, och alla fick en fin bok som dokumenterar deras arbete. Man önskar också att åter få göra något projekt tillsammans med vår egen räddningstjänst.
Som vanligt träffade vi Zina på Laisves vartai. Efter att ha tittat på affären och visat övriga lokaler för våra ”nya” besökare bjöd Zina på en jättetårta med jordgubbar (det hade hon lovat i vintras).  Man jobbar på på fonden, och dess verksamhet är faktiskt livsviktig för många fattiga och uteliggare.
Borgmästaren i Siauliai var vänlig nog att bjuda oss alla på lunch. Det gläder och  hjälper oss att man nu erkänner hjälpbehov, och att man börjar uppmärksamma våra insatser. Vi kan bättre ”öronmärka” våra sändningar så att allt blir rätt.

Eve, Laima med tavle

Den sista arbetsdagen förlades till ett vårdpensionat för mentalt störda vuxna (jag tror där fanns 197 intagna), ett stort komplex med flera byggnader i statlig regi. Här hade vi heller aldrig varit tidigare. De intagnas utrymmen var slitna och dystra, och det mest deprimerande var att de inte hade något att göra . Endast ett fåtal såg vi sysselsatta med små arbeten. Vår guide önskade aktiviteter för dem, gärna med sång, musik, teater. Många kunde inte tala, några var lite bättre. Man hade en lång önskelista, och vi får väl se hur mycket vi kan infria av den…

 

Hjälpsändningar och  andra aktuella projekt

Detta år har vår förening skickat 3 stora och en mindre hjälpsändningar   till Litauen.  Största hjälpen har gått till Siauliai ålderdomshem. De har fått 15 sjukhussängar, rullatorer, rullstolar, blöjor och mycket annat som de behöver.  Bord , stolar och skolmaterial skickades till en skola på landet i  Norra Litauen  och en hjälpsändning gick till Klaipeda  ”Hjälpcentrum för socialt utsatta familjer med barn”. 

Två flickor , Ronja och Anna från Ängelholms gymnasie har samlat några lådor med fina leksaker, papper, block, pennor och hygieniska artiklar till barn på Dagis och Dagcentrum i Plikiai by.  Allt detta gick i väg med den hjälpsändningen i januari.

Hjälpsändning 3 gick iväg i början av mars till N. Uta byförening  och  till  Jurbarkas Litauisk-svenska förening, som delar ut  hjälpen till behövande i kommunen.  Vi provar  att  samla   och skicka iväg varor som behövs mest i Litauen och försöker följa mottagarnas önskelistor. Handikapputrustning är mycket efterfrågat, blöjor till vuxna och barn,  hygieniska varor.

Förening ska forsätta att  hjälpa  tre Dagcentra i skolor på landet med pengar till barnens mat.  I dessa centra  har barn från socialbehövande familjer  möjlighet att stanna efter skolan, leka, göra sina läxor och få ett mål mat.  Det  största projektet kommer att bli sommarkolonierna 2012   som är  mycket uppskattade  i Litauen och  återkommer  år efter år.

Förening tackar så mycket till  alla människor som  ser till att våra hjälpprojekt och aktiviteter  kan fortskrida.

 

I vår intervjuserie presenteras nu Marie-Louise Colliander.

Marie-Louise hör också hon till veteranerna i föreningen och arbetar fortfarande i N Åsum två dagar i veckan.
Marie-Louise kommer från Kalmar. Hon genom handelsgymnasieutbildning och senare folkhögskola på Öland (hushållsutbildning), där hon hamnade i sitsen att själv som elev undervisa andra i maskinskrivning.
Hon gifte sig ung med en officer, och tvingades då flytta runt till olika orter, men blev till slut bofast i Kristianstad, och bor fortfarande kvar i samma lägenhet, som de tilldelades av kommunen. Sedan början på 60-talet fanns sonen Mikael i familjen. Hon ägnade sin tid åt hemmet och åt sitt stora intresse, handarbete . Dreja keramik, knyta makrame´ och frivoliteter, väva, sy, sticka och virka – allt har hon prövat på! Till barnen i Litauen har hittills förfärdigats 753 mössor, 150 tygkassar, 100 kuddar, ett antal lapptäcken mm – en imponerande produktion!
Marie-Louise arbetade i 30 år inom försvaret, dels på Fo-staben dels på skrivcentralen. Hon verkade även som unglottaledare i många år.
1994 blev hon medarbetare i Röda Korset med uppgifter liknande dem i vår förening. Hon och flera andra lämnade RK under en turbulent tid och värvades till Svensklitauiska föreningen , det var 1997. Efter att ha röjt och städat (allt var tydligen i en väldig röra) började man föreslå och slåss för secondhand-försäljning, som påbörjades 1998 i blygsam omfattning . Man delade själv ut flygblad för att göra reklam, och sedan vet vi hur verksamheten vuxit till  nuvarande omfattning. Bra gjort!
Numera sitter M-L i kassan, prismärker varor och är vänlig men bestämd mot kunderna. Och så länge orken räcker vill hon gärna fortsätta så. Många kunder är mycket trogna,   och många blir man väl bekant med. Ofta nog fyller man en social funktion . Föreningen  gör samma tjänst till sina medarbetare, menar M-L,  då många av ens vänner dör. Hon trivs bra med alla som jobbar i N Åsum.
På min fråga om ev förändringar eller önskemål kommer: en aktuell lista på alla medarbetare, kassaapparat, uppfräschning av kundtoaletten, ställ för mattor, diskmaskin till uppackningen.
Marie-Louise har flitigt besökt Litauen under våra medarbetarresor dit. Förhållandena på ålderdomshemmen ”känns i hjärtat”, och särskilt barnen på barnlägren lämnar henne rörd och berörd.
Jag tackar så mycket för den trevliga pratstunden med Marie-Louise, och för att hon vill fortsätta hjälpa oss i vårt meningsfulla arbete!

 

Ett brev från 2 barns familj i N. Uta, by i Litauen

 Hej,
Vi vet inte vem ni är och vad ni heter men jag vill tacka  från mitt hjärta till er  som hjälpte oss så mycket. Ni bor i ett annat land som vi inte känner och vi har inte träffats tidigare men ni gör så mycket för att hjälpa oss och andra fattiga i byn att jag saknar ord för att tacka er.  Ni är underbara människor och gör en enormt stor insats.  Innan vinter har ni betalt för  8 nya fönster till oss i alla rum. Värmen håller bättre nu i huset. Vi behöver mindre ved för att elda och min ettårige son kan springa runt utan varma kläder på. Vi fick från er kläder, leksaker, gasspis,  elstekpanna och mycket mer. Sådana saker kunde vi inte köpa själva.  Jag arbetar inte och min man har bara säsongsarbete hos en bonde. Under vintern har han inget jobb alls.  Vår familjs  inkomst  per månad är nu  bara 500 litas (1350 SEK*) som vi får från socialförvaltningen  och barnbidrag 98 litas (265 SEK*). Vi är riktigt lyckliga för hjälpen,  vi ska komma ihåg detta för resten av  livet .
Ursäkta att jag inte skriver helt grammatiskt rätt men  jag är så glad för hjälpen och tacksamhetens tårar rinner på kinderna.
TACK
Klimaviciene  Jurgita

Årsmöte 2012

Årsmötet ägde rum i föreningens egna lokaler på Artillerivägen i Åsums Fure.
Torsdagen den 15 mars 2012  kl 19.00

 

Styrelsens ordförande Eva Bertheau hälsade ett 40-tal  medlemmar välkomna och öppnade mötet.

Föreningen hade inbjudna gäster från Kristianstads vänort i Litauen, Siauliai. Zydrone Staniene och Zina Januleviciene , vilka båda är engagerade i en hjälporganisation i Siauliai, som vår förening samarbetar med.

Under 2011 var liksom tidigare år över 400 socialt utsatta barn  i aktiviteter under några sköna sommarveckor.  Vi har fortsatt med  insatser för åldringar i Litauen.  Vår förening får en mängd begagnade hjälpmedel för både unga och äldre handikappade, vilket väl har kommit till nytta. Genom Lions i Åhus har föreningen fått stor hjälp med att stötta en organisation  i Siauliai. En barn och ungdomsorganisation som heter ”Den Lilla Ljusstrålen”. Under några veckor i Palanga, vid östersjökusten fick en stor grupp handikappade barn med följeslagare från denna organisation en välbehövlig rekreation, tack vare Lions i Åhus.
Avslutningsvis informerade Zydrone om sin förenings insatser för behövande i Siauliai.

Vid Styrelsens konstituering valdes:

Eva Bertheau                 Ordförande
Barbro Kärrstrand       V. Ordförande
Jan Andersson               Sekreterare              
Lars-Erik Glimsö…… .Kassör             
Laima Andersson         Ledamot         
Birgitta Södervall         Ledamot         
Agneta Stolpe                Ledamot         
Preben Herner              Ledamot     
Kristina Rasmussen…Ledamot     
Ingvar Andersson       Adjungerad till styrelsen med ansvar för löpande
                                            verksamhet och föreståndare i N. Åsum.

Som föreningen revisorer omvaldes Margaretha Oscarsson och Birgitta Carlqvist.

Valberedningen med  Lars-Erik Liljeström, Ingvar Andersson och  Bengt Göran Carlqvist
omvaldes. Ingvar Andersson sammankallande.

 Mötet beslutade att  medlemsgiften skulle vara oförändrat 100 kronor för år 2013..

 Mötets ordförande avslutade årsmötet.

 Efter förhandlingarna serverades det välbesökta årsmötet med smörgåstårta och kaffe.